sitter och läser ikapp på bloggen. Den har varit rätt tyst. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Skrivlusten saknas på något sätt.Stundtals går det framåt med storasyster, hon är i sitt esse när det gäller trots. Jag försöker intala mig att hon inte gör det för att jävlas utan gör det för att det är naturligt. Att utvecklas och formas till sin framtida individ. Storasyster är en härlig tös. Hon är inne i em period med mkt tankar och funderingar. På både gott och ont. Hon ser och iaktar mig med lillasyster och jag försöker verkligen finnas där för storasyster på samma vis. Det är skitsvårt. Den där känslan av likgiltighet när hon gråter och skriker efter mig trots att maken kramas. Urk. Men visst det går framåt och framåt. Ska ta mig i kragen att skriva ner lite mer vad som händer. Det är en massa bra saker också. De kan jag väl skriva om också ☺
Kommentera