Stundtals går det hur bra som helst med storasyster. Idag är en sådan dag allt går fel. Från det att vi gick upp fram tills nu. Mitt tålamod tryter för jag är stressad, hon gör allt hon inte får och jag blir bara ledsen och frustrerad. Jag vet att hon inte gör det med vilje. Men ibland känns det bara för mycket och tårarna ligger och gror bakom ögonlocken. Så som jag önskar att jag kände lika starkt för storasyster som jag gör för lillasyster. Att jag inte skulle ta åt mig mer än kärlek.

Kan det vara så att storasyster testar extra mycket nu när lillasyster är här? Varför testar hon bara mig? Skuldkänslorna hos mig växer och jag ser inte med glädje fram emot tisdag, när maken börjar jobba igen.

Jag får glädjas åt att jag har kunnat natta storasyster utan gråt och gnäll två kvällar, men framförallt utan att få panikångest och utan att bryta ihop.

Kommentera

Publiceras ej