Känslorna är upp och ner idag.
All over the place som Prins Daniel sade när prinsessan Estelle föddes.

Idag höll jag i en inspirationskurs i stickning. Det var riktigt kul! Jag hoppas verkligen att alla blev inspirerade och fick energi att fortsätta sin stickning!
Så ikväll så flydde jag från allt jag borde ha pratat om med min man.
Psykologen var så fruktansvärt spott on. Jag har så svårt att försöka slappna av i att i.n.t.e stressa fram att klättra ut ur depressionen.

Jag känner själv att jag behandlar min mor som fakta. Fråga mig vad du vill och jag kan i princip svara sakligt på det. Men varför blir jag då så fruktansvärt ledsen när jag pratar om min mor? Denna mor som finns överallt och ingenstans. Lika mycket som hon är med mig så är hon ju icke existerande längre.

Kristian Gidlund berättade i sitt sommarprat att sålänge någon mindes honom eller pratade om honom när han väl gått bort (det är ju en tidsfråga iom den hemska cancern) så existerar han. Då när jag lyssnade på det så var det logiskt.

Just idag tycker jag det är en egoistisk tröst. Inte finns min mor mer för att jag talar om henne. Jag kände ju aldrig henne mer än 1, 5 år. Hon existerar inte punkt. Hon kan inte komma och klappa mig på axeln och säga att det ordnar sig, hon kan inte stryka handen över kinden och säga: älskling du är umderbar. Jag vill inte ha min mor tillbaka i livet, men jag hade velat hålla handen en sekund, känna doften av henne, få höra hennes röst. Tänk så magiskt. Hade min mor inte gått bort så hade jag antagligen inte heller haft min fantastiska make och dotter. Inte heller hade jag behövt göra denna ansträngande själaresa. Vem hade jag varit om hon fanns vid liv? Vilket öde hade jag gått till mötes?

Paniken och stressen över att bli "frisk" (ja med situationstecken eftersom jag inte är sjuk enligt mig) är något jag tycker om, men jag vet att det inte är så bra för mig! Jag vill bli frisk här och nu.

Skynda långsamt heter det ju och jag undrar hur långsamt är långsamt nog, utan att jag blir stressad för att det går för långsamt!?

Kommentera

Publiceras ej